Skydd av annat än verk

Titelskydd 50 § URL

Betydelsen av en titel kan vara stor, både på ett praktiskt plan och på ett ekonomiskt. Titlar kan erhålla skydd enligt upphovsrättslagen på två sätt. Är titeln originell är det möjligt att den uppnår kraven för verkshöjd och skyddas då som verk. Eftersom titlar vanligtvis är av kortare karaktär är det ofta svårt att hävda skydd som verk. Viktigare är istället det titelskydd som återfinns i 50 § URL som inte uppställer krav på originalitet och som erbjuder ett skydd som varar för evigt.

Enligt 50 § URL får inte litterära eller konstnärliga verk göras tillgängliga för allmänheten under sådan titel, pseudonym eller signatur att verket eller upphovsmannen kan förväxlas med förut offentliggjort verk eller dess upphovsman. Kravet på förväxlingsrisk innebär att intrång inte behöver vara för handen enbart på grund av förekomsten av två identiska titlar. Tillhör läromedlen två olika ämneskategorier är kanske förväxlingsrisken inte särskilt stor trots att titlarna är samstämmiga. Är ämnesgrenen densamma eller liknande är risken större. Generellt kan sägas att förväxlingsrisken är mindre när det är fråga om deskriptiva titlar, d.v.s. titlar av beskrivande karaktär, än när det handlar om mer originella titlar.

Katalogskydd 49 § URL

Förekomsten av katalogskyddet beror av en vilja att skydda skapelser som inte når upp till verkshöjdskravet men som ändå bör ha ett upphovsrättsliknande skydd. Upphovsrättslagen skyddar sedan 1960 därför kataloger, tabeller eller annat dylikt arbete, vari sammanställts ett stort antal uppgifter. Skyddet omfattar idag även alster som är resultatet av en väsentlig investering. Skydd kan därför uppstå för produkter där antalet uppgifter inte är så stort men där investeringarna och det bakomliggande arbetet har visat sig vara större.

Skyddet varar i 15 år efter framställningsåret och tar sikte på själva sammanställningen som sådan. Katalogskyddet skyddar alltså inte uppgifterna i sig.

Skydd av fotografier 49 a § URL

Tidigare fanns bestämmelserna om rätt till fotografier i en särskild lag; Lagen om rätt till fotografisk bild. Sedan den 1 juli 1994 har reglerna införts i upphovsrättslagen. Skälen var bl.a. att samma upphovsrättsliga regler ska gälla oavsett hur ett konstnärligt verk tekniskt framställts. Det gamla skyddet ansågs dessutom för svagt i och med de ökade möjligheterna att ändra och manipulera bilder. Idag erhåller därför varje fotografi skydd enligt upphovsrättslagen. Fotografier kan antingen bli föremål för ett starkare skydd i enlighet med reglerna för verk om verkshöjden uppnås eller ges ett svagare skydd som inte uppställer krav på originalitet.

För fotografier som inte uppnår verkshöjd, exempelvis semesterbilder och liknande, gäller ett kortare skydd i enlighet med upphovsrättslagens 49 a § som ger framställaren av en fotografisk bild ensamrätt att i 50 år efter framställandet framställa exemplar av bilden samt göra den tillgänglig för allmänheten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett använd teknik.

1994 avskaffades den s.k. beställarregeln som gav beställaren av ett fotografi rätten till fotografiet. Numera innehar fotografen rätten såsom upphovsman och parterna får sedan komma överens om hur beställaren får använda bilden.

Skydd för utövande konstnärer och producenter 45-47 §§

Vissa prestationer anses ha ett sådant samband med den litterära och konstnärliga verksamheten att de har ansetts förtjäna ett skydd som liknar upphovsrättens. Ett sådant är det skydd som erbjuds utövande konstnärer. Med utövande konstnärer avses personer som framför, d.v.s. tolkar och levandegör, ett litterärt eller konstnärligt verk (45 § URL). Skyddet är riktat mot uppläsare, sångare, musiker, skådespelare etc. men uppställer inte krav på professionalism. Bestämmelsen skyddar framförandet av verk och inte den konstnärliga prestationen som sådan. Skyddet innebär att utövande konstnärer är skyddade mot att någon spelar in en skiva, en film eller gör en upptagning från en live konsert, framställer exemplar av en upptagning av framförandet eller gör framförandet/upptagningen tillgänglig för allmänheten. Huvudregeln är att skyddet varar i 50 år från framförandeåret.

Även producenter har ansetts skyddsvärda enligt samma principer som utövande konstnärer. En producent har ett skydd i 50 år mot olovliga eftergivningar för alla typer av inspelat ljud och rörliga bilder (46 § URL). Det föreligger inget krav på att det som är inspelat ska vara upphovsrättsligt skyddat.

De flesta inskränkningarna är tillämpliga även på dessa rättigheter, det är exempelvis tillåtet att för privat bruk spela in olika framföranden och spela av både filmer och skivor. Det gäller dock endast exemplar som har offentliggjorts med samtycke av upphovsmannen, d.v.s. verk som har tillgängliggjorts lovligen för allmänheten (= lovlig förlaga).

I 47 § stadgas en tvångslicens för bland annat radio- och tv-bolag att använda upptagningar i sina sändningar. Producent och utövande konstnär har rätt till ersättning för detta nyttjande. Särskilda organisationer bevakar dessa rättigheter och ett exempel på en sådan organisation är STIM.

16 december 2013