Förbundets upphovsrättsarbete

Upphovsrättsliga frågor har diskuterats och ventilerats flitigt under de senaste åren och takten har definitivt inte slagits av, snarare tvärtom, såväl nationellt som internationellt. Jenny Lundström berättar här om det upphovsrättsliga arbete som nu bedrivs.

EU-direktivet Digital Single Market

I mars var Journalistförbundets jurist Olle Wilöf och jag i Bryssel för att under en intensiv dag träffa EU-parlamentariker, särskilt de som sitter i det rättsliga utskottet, (även kallat JURI), som ska rösta om EU-kommissionens förslag till direktiv om den digitala inre marknaden (EU-kommissionens strategi för Digital Single Market, DSM, lanserades i maj 2015).

Direktivet kommer att få effekter på upphovspersoner, bl.a. våra medlemmar, som skapar litterära och konstnärliga verk som tillgängliggörs på nätet. DSM-direktivet blir även viktigt för förläggarna att beakta och följa upp. Vi som arbetar och verkar på den upphovsrättsliga marknaden vet hur viktigt det är att skapa goda förutsättningar som även i fortsättningen ger en hög skyddsnivå för upphovspersoner. Men för att åstadkomma och upprätthålla detta är det viktigt att inte störa marknaden.

I EU-kommissionens vilja att beakta användarnas behov av upphovsrättsligt skyddade verk, måste självklart även rättighetshavarnas behov beaktas, samt rätten och möjligheten för rättighetshavarna i den kreativa näringen att konkurrera på lika villkor.

Upphovsrättslagstiftningen är en skyddslagstiftning som är till för att skydda upphovspersoner bland andra författare så att det finns ekonomiska möjligheter att även i fortsättningen kunna skapa nya verk.

Samförstånd om en stark upphovsrätt

Det kräver mycket planering och förberedelser inför möten med EU-parlamentariker. Inte sällan ska det i förväg korresponderas med assistenterna till parlamentarikerna. Det ska bestämmas tider och i förväg anges ärende. Därefter ska det ansökas om ackreditering för att få komma in till hjärtat d.v.s. in i parlamentsbyggnaden. Även om denna procedur i sig tar sin tid var det för oss väl värt att få dessa möten med de politiskt valda svenska parlamentarikerna och deras politiska rådgivare.

Vi fick under vår dag i Bryssel träffa Anna Maria Corazza Bildt (Moderaterna), Jytte Guteland och hennes politiska rådgivare Blerta Hoti (Socialdemokraterna) samt Jan Ainali, politisk rådgivare till Max Andersson (Miljöpartiet). Anna Maria Corazza Bildt, Jytte Guteland och Blerta Hoti var mycket pålästa om upphovsrätten och dess vikt och betydelse för författare och andra upphovspersoner.

Här blir det extra tydligt att olikheterna i partifärgerna inte behöver överskugga ett samförstånd om en stark upphovsrätt som skyddar de litterära och konstnärliga skaparna. Ett konstaterande som gladde oss mycket. Det är viktigt att våra demokratiskt och politiskt valda företrädare snabbt tar sig an och förstår de för oss viktiga sakfrågorna. De gjorde definitivt Anna Maria Corazza Bildt, Jytte Guteland och Blerta Hoti.

Läromedel

Att författa läromedel tar lång tid. Det kräver många år av forskning och pedagogiskt tänkande innan det blir verklighet av den idé som sedan utmynnar i ett manus och som till sist blir ett färdigt verk. Läromedelsförfattare skriver inte för sig själva utan för auditoriet. Läromedelslitteraturen ska även fungera pedagogiskt annars fyller den inte sin funktion. Didaktiken är mycket viktig.

För att känna ett värde och en glädje i författarskapet måste läromedelsförfattare ha rimlig ersättning. Ett framtida scenario med en svag och urvattnad upphovsrätt – till exempel genom att ett antal ytterligare undantag och inskränkningar i ensamrätten införs för olika användare och mediekonsumenters intressen – innebär att varken författare eller förlag längre kommer att vara intresserade av att lägga tid och pengar på att författa och ge ut läromedel. Det är en utveckling som inte kommer att vara till gagn för det europeiska kunskapssamhället.

Vi åkte dock hem med positiv kraft i bagaget. Bra möten med kunniga svenska EU-parlamentariker som har stor respekt för en stark upphovsrätt. Vi har knutit viktiga politiska kontakter som vi kommer att fortsätta att ha direkt dialog med. De upphovsrättsliga stora sakfrågorna kommer att bli än mer viktiga att bevaka i EU för det är där som sakfrågorna avgörs. Det pågår fortfarande förhandlingar om DSM-direktivet i EU, vilket betyder att vi och övriga upphovsrättsorganisationer har möjlighet att påverka direktivtexterna.

Skärpta straffskalor för upphovsrättsintrång

En annan viktig upphovsrättslig fråga just nu är SOU 2018:6 angående grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott. SOU:n (Statens offentliga utredningar) bygger på ett kommittédirektiv som kom i januari 2017, där en särskild utredare haft regeringens uppdrag att bl.a. överväga om det behövs skärpta straffskalor för de allvarligaste fallen av upphovsrätts- och varumärkesintrång.

SLFF skickade tillsammans med andra upphovsrättsorganisationer redan i april 2016 en uppmaning till regeringen om att det fanns behov av att skärpa och införa grovt brott i straffskalan. Det skulle medföra en harmonisering till andra jämförbara brottstyper som sedan länge har grovt brott i straffskalan.

Det skulle också ge en tydligare signal såväl allmänpreventivt som individualpreventivt att samhället ser allvarligt på upphovsrättsbrott. Straffsatsen i Sverige är internationellt sett låg. Maxstraffet i Sverige är två års fängelse. I Danmark är maxstraffet sex års fängelse. I England infördes nyligen om påföljd upp till tio års fängelse, i Frankrike kan det bli upp till fjorton år.

Student Bay

Många minns Pirate Bay-rättegången och kommer säkert också ihåg det parallellmål som vi i förbundet med framgång drev och vann i hovrätten i december 2012 mot sajten Student Bay. Sajten hade sedan 2007 i kommersiellt syfte, utan läromedelsförfattarnas tillstånd, gjort upphovspersonernas böcker tillgängliggjorda digitalt för allmänheten på sin webbplats. De uppmanade även till exemplarframställning via sin nedladdningstjänst där studenter betalade genom att själv lägga upp böcker som skannats in eller att de betalade för att få tillgång till böckerna. Läroböckerna och kurslitteraturen fanns tillgängliga som ikoner på fildelningssajten. Genom ett eller par klick kunde användaren ladda ned och få tillgång till all litteratur som önskades. Cirka 300 böcker fanns tillgängliga för nedladdning på sajten.

Målet var principiellt viktigt för oss. En allvarlig utveckling som ledde till inkomstbortfall för läromedelsförfattarna och i förlängningen innebar det att färre läromedel skrivs. Som huvudorganisation var det självfallet vår uppgift att företräda och värna om våra medlemmars rättigheter. Hovrätten dömde för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen samt för medhjälp till försök till brott mot upphovsrättslagen. Hovrätten fann vidare att brottsligheten var av sådan art att en fängelsepåföljd var motiverad, men att de allmänna förutsättningarna för villkorlig dom och böter med samhällstjänst var uppfyllda. Det blev också ersättningsskyldighet till våra medlemmar om sammanlagt 42 000 kr och ränta. Målet var en framgång och blev principiellt viktigt för oss genom att vi statuerade exempel.

Upphovsrättsbrott är allvarligt

Förslaget som ligger på bordet i SOU 2018:6 är att utredaren, justitieråd Dag Mattsson, nu föreslår "att nya brottsbeteckningar införs och att brotten delas in i två svårhetsgrader. Den som har gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott eller varumärkesbrott av normalgraden ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst två år. Vid grovt brott ska man kunna dömas för grovt upphovsrättsbrott eller grovt varumärkesbrott till fängelse i lägst sex månader och högst sex år."

SLFF ställer sig bakom utredarens förslag och bedömer att det är väl avvägt. En eskalerande piratverksamhet på nätet riktad mot upphovspersoners skyddade verk riskerar att leda till ett begränsat kulturutbud. Det är bra att det finns tydliga verktyg i lag för att beivra upphovsrättsintrång. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Jenny Lundström
jurist

Artkeln publicerades även i Manus 2, 2018