Carin von Fock var en svensk grevinna från Stockholm som 1920 gifte sig med den tyska stridspiloten Hermann Göring. Efter hennes död 1931 gjorde han henne till en dyrkad minnesfigur i Nazityskland: han döpte sin väldiga jaktegendom norr om Berlin till Carinhall och byggde henne ett mausoleum. En svensk kvinnas namn blev därmed inskrivet i en av 1900-talets mörkaste regimer.
Från Stockholm till en tysk krigsflygare
Carin von Fock föddes 1888 i en aristokratisk stockholmsfamilj. Modern var av irländsk härkomst, fadern svensk militär och Carin rörde sig i den övre medelklassens kretsar. Hennes första äktenskap var med en svensk officer och paret fick en son.
Mötet med Hermann Göring skedde i början av 1920-talet. Göring, en dekorerad tysk jaktpilot från första världskriget, hade sökt sig till Sverige efter Tysklands nederlag och arbetade en period som pilot där. Carin lämnade sitt äktenskap och 1920 gifte de sig. Hon var flera år äldre än honom och redan då märkt av den hjärt- och lungsjukdom som skulle förkorta hennes liv.
Hon följde Göring in i den tidiga nazirörelsen
Paret flyttade till München och där drogs Hermann Göring in i den framväxande nationalsocialistiska rörelsen. Han blev tidigt en av Adolf Hitlers närmaste män och ledde en period SA, nazisternas stormtrupper. Carin fanns med i denna miljö från början.
Efter det misslyckade kuppförsöket i München 1923, den så kallade ölkällarkuppen, blev Hermann Göring sårad och tvingades fly landet. Carin följde med honom under åren i landsflykt, en period präglad av hans morfinberoende och deras osäkra ekonomi. Hon återvände tidvis till Sverige. Historiskt är hennes egen ideologiska övertygelse svår att belägga i detalj men hon delade sin makes politiska sällskap under de år då nazismen formades.
Carin dog i oktober 1931, 42 år gammal, av sviterna efter sin hjärtsjukdom. Hon fick aldrig uppleva att Hermann Göring nådde toppen av det tredje rikets maktapparat.
Carinhall gjorde henne till en symbol hon aldrig valde
Det är efter döden som Carin Göring blir intressant för att förstå hur nazismen använde människor som symboler. Hermann Göring, som steg till att bli riksmarskalk och Hitlers formella efterträdare, lät uppföra en enorm egendom i Schorfheide norr om Berlin och gav den namnet Carinhall. Där byggde han ett pampigt mausoleum dit hennes kvarlevor fördes från Sverige 1934.
Carinhall växte till ett gigantiskt jaktslott fyllt av konstverk, mycket av det stulet under kriget. Platsen blev en scen för Görings självbild och för regimens iscensättning av sig själv. En avliden svensk kvinna förvandlades till en helgonlik minnesgestalt, en propagandafigur som passade in i nazismens kult kring offer, trohet och blod. Att hon var svensk gav dessutom bilden en nordisk framtoning som rörelsen gärna odlade.
I krigets slutskede 1945 lät Hermann Göring själv spränga Carinhall för att inget skulle falla i Röda arméns händer. Carins kista fördes undan och efter kriget återbördades hennes kvarlevor så småningom till Sverige och en anonym grav utanför Stockholm.
En biografisk roman om Carin Göring balanserar på gränsen mellan dokument och dikt
Att Carin Göring nu åter dyker upp i svensk offentlighet, i romanform, säger något om hur det historiska källäget ser ut. Om Carin von Fock finns förhållandevis lite säkerställt jämfört med den mängd myter och propaganda som byggdes kring hennes namn efter döden. Det gör henne till ett tacksamt men också riskabelt material för skönlitteratur.
Den biografiska romanen som litterär form rör sig i gränslandet mellan dokument och dikt och där uppstår problemet: hur skildrar man en verklig person som mest lever kvar som en symbol andra skapat? En gestaltning kan lätt återupprepa den efterhandskonstruktion som Hermann Göring själv iscensatte, i stället för att granska den. För den som vill förstå hur berättelser byggs och vad som skiljer ren fiktion från biografisk gestaltning är just den här sortens material lärorikt, något vi berört i vår genomgång av vad en roman egentligen är.
Historiskt kvarstår en obekväm iakttagelse. En svensk kvinna, död redan innan nazisterna tog makten, gjordes till en av regimens minnesfigurer utan att kunna säga emot. Carinhalls ruiner ligger fortfarande kvar i skogen norr om Berlin och namnet bär hon vare sig hon ville det eller inte.
FAQ
Vem var Carin Göring?
Carin Göring, född von Fock 1888 i Stockholm, var en svensk grevinna som 1920 gifte sig med den tyska flygaren Hermann Göring. Hon dog 1931, innan nazisterna kom till makten men blev efter sin död en minnesfigur i Nazityskland genom sin makes försorg.
Vad var Carinhall?
Carinhall var Hermann Görings enorma jaktegendom i Schorfheide norr om Berlin, uppkallad efter Carin. Där lät han bygga ett mausoleum för henne och samla stora mängder konst, mycket av det plundrat. Görings egna trupper sprängde anläggningen 1945 inför Röda arméns framryckning.
Var ligger Carin Göring begravd i dag?
Hennes kvarlevor fördes efter kriget tillbaka till Sverige och vilar i en grav i Stockholmstrakten. Det svenska ursprunget är en del av det som gör hennes historia ovanlig, en svensk kvinnas namn knutet till en tysk krigsförbrytares egendom.
Foto: Fotograf Berna Roth, Gävle / Public domain via Wikimedia Commons