Artificiell intelligens förändrar skolan i grunden. Elever använder chattbottar dagligen, lärare experimenterar med AI-verktyg i undervisningen och adaptiva läromedel som anpassar sig efter varje elevs nivå breder ut sig.
Trots det saknar Sverige fortfarande en nationell AI-strategi för utbildningsväsendet – en lucka som har konsekvenser för alla som arbetar med läromedel, undervisning och upphovsrätt.
Regeringen har medvetet uteslutit skolan
I en skriftlig fråga ställd till utbildningsminister Simona Mohamsson under vintern 2025/26 framkom ett anmärkningsvärt mönster. Sveriges AI-kommission fick uttryckliga instruktioner att inte lämna förslag om skolan. Det nyinrättade AI-sekretariatet har inte heller skolväsendet i sitt uppdrag. Regeringens digitaliseringsstrategi nämner inte utbildning specifikt. Och i budgeten för 2026 finns inga riktade AI-satsningar för skolan.
Ministerns svar betonade vikten av analoga verktyg, läroböcker och bemannade skolbibliotek. Regeringens linje kan sammanfattas som ”back to basics” – grundläggande kunskaper först, digitala verktyg senare och med försiktighet.
Positionen har stöd i forskning om kognitiv belastning och lärande, men den lämnar ett strategiskt vakuum kring AI som ingen annan myndighet eller institution har mandat att fylla.
Estland och Finland visar en annan väg
Kontrasten till grannländerna är slående. Estland (som konsekvent toppar PISA-mätningarna i Europa), har i januari 2026 lanserat sitt så kallade AI-språng. Programmet innebär att elever under hösten får tillgång till AI-verktyg i klassrummet, med lärarkåren i centrum för utvecklingsarbetet. Modellen bygger på att lärarna utbildas först och sedan samskapar användningen i undervisningen.
En jämförelse mellan Sveriges och Finlands framtidsvisioner för grundskolan, publicerad av Skolöverstyrelsen.se i april 2026, belyser skillnaden ytterligare:
| Dimension | Sverige (SOU 2025:19) | Finland (Grundskolan 2045) |
|---|---|---|
| Grundsyn | Pragmatisk ”back to basics” – faktakunskaper, starkt lärarledarskap | Filosofisk – skolan som samhällets framtidsinstitution |
| AI och teknik | Försiktighet – analoga verktyg först | Teknikmedvetna medborgare som centralt mål |
| Pedagogik | Lärarledd undervisning i helklass, minskat individuellt arbete | Gemenskap och samarbete, läraren som handledare |
| Hållbarhet | Begränsat fokus | Genomsyrande tema – ”planetens gränser” |
18 aktörer samlas – utan statlig styrning
I avsaknad av en statlig strategi har 18 aktörer inom utbildningssektorn tagit saken i egna händer. Bland dem finns SKR (Sveriges kommuner och regioner) och Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skolan). Tillsammans bygger de ett digitalt scenarioverktyg med tre lärstigar som ska lanseras den 1 juni 2026:
- Styra & leda – Hur skolledare kan skapa en policy och strategi för AI-användning.
- Etik & juridik – GDPR, upphovsrätt, elevdata och gränsdragningar kring vad som är tillåtet.
- Teknikanskaffning – Praktisk vägledning för val och upphandling av AI-verktyg.
Idéburna Skolors Riksförbund (ISR) har i sitt deltagande betonat att förutsättningarna ser radikalt olika ut beroende på huvudmannens storlek. På många mindre friskolor kan den IKT-ansvarige vara samma person som SO-läraren eller vaktmästaren, och det finns sällan en skoljurist att tillgå. Att formulera en AI-policy kräver kompetens inom både teknik, juridik och pedagogik – resurser som inte alla har.
Vad innebär det för läromedelsförfattare?
AI-utvecklingen berör läromedelsförfattare på minst tre plan:
- Nya läromedel behövs. Skolverket har sedan hösten 2024 infört AI som ämne i gymnasieskolan och komvux, med en ämnesplan som täcker både samhällsperspektiv och teknisk problemlösning. Men det saknas i stort sett anpassade läromedel. Den som skriver ett AI-läromedel ställs inför utmaningen att teknologin förändras snabbare än produktionscykeln för en lärobok.
- Upphovsrätten utmanas. Läromedelsförfattarnas verk kopieras, sammanfattas och omarbetas av AI-verktyg på sätt som upphovsrättslagstiftningen inte tydligt reglerar.
- Kvalitetsfrågan blir akut. I en tid då elever kan generera texter med ett knapptryck blir lärobokens roll som kvalitetssäkrad, granskad och pedagogiskt genomtänkt kunskapskälla viktigare än någonsin – men bara om samhället erkänner det värdet.
Läget i siffror
| Andel lärare som använder AI i arbetet | Ca 40 % (2 av 5) |
| AI som gymnasieämne sedan | Hösten 2024 |
| Nationell AI-strategi för skolan | Saknas (april 2026) |
| Scenarioverktyg för skolhuvudmän (SKR/Ifous) | Lanseras 1 juni 2026 |
| Antal aktörer i nationell AI-samling | 18 |
Framåtblick
AI-frågan i skolan befinner sig i ett avgörande mellanläge. Tekniken är redan här och används dagligen – av elever, av lärare, av hela samhället. Men de institutionella ramarna har inte hängt med. Det saknas en övergripande strategi, det saknas riktade resurser och det saknas en tydlig bild av hur upphovsrätten ska skydda de som skapar läromedel i en AI-driven verklighet.
Lanseringen av scenarioverktyget i juni och det pågående arbetet med en bred aktörssamling kan bli steg framåt. Men det ersätter inte behovet av statlig styrning. En AI-strategi utan utbildningsperspektiv riskerar att bli en halvmesyr – och det är eleverna, lärarna och läromedelsförfattarna som betalar priset.